DisForReal

Då var den fjärde raka finalförlusten i Gustavs Cup en faktum för undertecknad. Det vill sig inte riktigt i den turneringen kan man väl lugnt påstå. Här kommer i alla fall lite info:

På lördagen åkte vi nio starka upp till Hönö för gruppspel. Laget var följande:

Målvakt: Tobias Julin

Ettor: Simon A, Robert R
Tvåor: Anton, Anders
Treor: Jonathan, Emil
Fyror: Marcus J, Magnus F

Man får väl ändå säga att det gick relativt smidigt att ta sig till slutspel. Första matchen är alltid konstig och kan sluta hur som helst, det spelar ingen roll vilka man möter. Vi tog en viktig 1-0 seger mot Kalvsund efter mål av Jonathan Fhager. Detta var en match vi kontrollerade och borde kanske avgjort tidigare men som sagt, i första matchen får man vara nöjd med tre poäng. I andra matchen vann vi komfortabelt mot Hälsö med 2-0 för att sedan inkassera en förlust mot Hönö med 2-1 där vi släppte in två mål på fasta situationer efter mycket slarvigt försvarsspel. Detta var dock inte enbart negativt då vi fick oss en liten väckarklocka och skärpte till oss angående detta i resterande matcher av Gustavs cup. I sista matchen mot Fotö var vi tvungna att vinna stort för att ha chans att vinna gruppen och vi bestämde oss för att gå ut och "tömma oss" sista matchen för dagen. Vi vann med hela 5-0 efter att Magnus (3-4 mål) och Jonathan (4 assist) haft lekstuga.

Slutspelet dagen efter hade vi fått Knippla i kvartsfinalen och vann den matchen med 1-0 efter mål av Anders som via försvarare sköt in målet i snäv vinkel. Jag läste på deras hemsida att de saknade lite gubbar men var nöjda med matchen och antydde att de hade chanser att kvittera och spelade jämnt med ett "div4-lag". Nu kanske man själv är partisk men under alla dessa år jag varit med i cupen har jag aldrig sett ett så ineffektivt Donsö. Chans på chans missades och helt ärligt tycker jag faktiskt att 4-0 eller 5-0 hade speglat matchen bättre. Knippla hade kanske ett skott, max två. Dock all heder till dem för kämpainsatsen!

I semifinalen väntade FF Frukt som består av spelare från både Björkö och Öckerö om jag inte har helt fel, vann de cupen för två år sedan? Kände nog igen någon Granstav, Fransson och Danis som är Öckerös tränare. En rutinerad samling spelare som gick på rutin och rävspel snarare än fart och frenesi. Vi vann matchen med 2-1 efter att Jonathan avgjort med ett sent mål. En lurig match som innehöll en hel del fula tricks. Undertecknad blev t.ex. utvisad när sex sekunder återstod av matchen. En eloge till DIS-spelarna för bra inställning där man låg rätt matchen igenom.

Finalen spelades i vanlig ordning mot Öckerö 1 som slagit Hyppeln i semifinalen. En match som inte innehöll jättemånga chanser men Jonathan hade friläge som han med lite flyt hade kunnat placera in men målvakten gjorde en fin parad. Öckerö spelade upp sig och utmärkte sig med att klara av att slå höga och långa uppspel till forwards. De tog också ledningen efter en tilltrasslad situation i vårt straffområde där deras spelare till slut kunde raka in en retur. Ett otroligt segt mål för vår del som aldrig lyckades få hål på dem i finalen. I slutsekundrarna av matchen hade vi frispark i bra läge efter att en Öckerö-spelare tagit en taktisk utvisning genom en glidtackling men vi fick aldrig in bollen. Vi fick till och med slå om frisparken efter att Öckerö spelat med fullt lag ändå efter att ha fått en spelare utvisad, dock utan resultat.

Grattis till Öckerö som var värdiga vinnare! Bästa laget vi mötte i turneringen.

Spelarbedömning:

Tobias
Starkt av Tobbe att ställa upp trots kort varsel i Tom och Leos frånvaro. Var mycket stabil turneringen igenom och kan inte lastas för något av de få målen vi släppte in.

Robert
Vår starke etta var just stark hela tiden. Släppte inte många förbi sig och gjorde dessutom två mål.

Simon A
Två träningar på flera månader var allt Simon mäktat med pga knäskada samt fiske. Trots detta var han mycket bra. Fysiskt stark. Enligt egen utsago tröttnade han ju längre cupen fortled men det märktes inte nämnvärt.

Anders
El capitano drev på bra och hittade samspel med Jonathan i slutspelet. Två mål blev det där, sådant är viktigt.

Anton
Själv gjorde man inget större väsen av sig och offensiven lös med sin frånvaro. Noll mål är ju inte ok. Dock endast inne på ett baklängesmål på hela turneringen och få felpass.

Emil
Löpstark och en fin "teamplayer", dock viss saknad av skärpa framför mål. Noll mål i cupen. Alltid jobbig att möta.

Jonathan
Lagets MVP, poängspelare som låg bakom det mesta i offensiven. Blev utnämnd i All-star laget and rightly so som de säger i USA.

Magnus
Vår skyttekung var endast med i gruppspelet och hade i början lite svårt med målskyttet men det lossnade i sista matchen då han bombade in ett hat-trick. Otroligt roligt att han var med. Bra inställning som vanligt.

Marcus
Vår target var inte så nöjd alla gånger med medspelarna och ville ha mer passningar. Bet dock ihop och var klockren i hemjobbet. Precis som brorsan är han alltid jobbig att möta. Dock noll mål. Borde satt minst ett i alla fall.

/Anton Iniesta

Ifall någon undrar vad som hände med vår båttransport med Skärgårdens bygg så ligger detta på is tills vi börjar köra fullt ut på Nordövallen.

Varför?

Därför att just nu har vi träningar i stan på torsdagar samt eventuella lördagar så det är bättre att spara på transporterna tills då vi endast tränar på Donsö och har större behov av detta, håller ni inte med om det?

Ses ikväll.

P.S Pepe är en stor gris.

/Anton Iniesta

För cirka två veckor sedan hade jag och Tobbe en fin diskussion kring våra inledande år i DIS. Det var väl runt åren mellan 1998-1999 och jag och Tobias var två gröna juniorer som precis hade börjat träna med seniorerna, vi var inte stora men taggade till tusen, nästan lite rädda. Vi kom till träningen och höll oftast till på var sin kant där vi försökte utnyttja vår kvickhet och teknik mot de större seniorerna. Självförtroendet var det inget fel på då det hade gått väldigt bra för vårt juniorlag tidigare säsonger.

Dock märktes det snabbt en markant skillnad på dem och oss och det var nämnligen fotbollsegenskaper som rutin, tuffhet, positionsspel, snacket på plan osv. Ni vet, sådana saker som det tar en stund för juniorerna att få ordning på. Detta resulterade i att vi då och då värderade helt fel på planen och fick oss en "hårtork" á la Alex Ferguson från en av de äldre killarna som t.ex. Bagis, Magnus Davert eller Patrik Jakobsson.

Dock fanns det en kille som var lite värre än de andra och han hette Mathias Dawidsson. Han var en  av Donsö absolut bästa spelare och förmodligen den mest seriösa och bäst tränade av samtliga. Han hade en attityd som uppskattas enormt idag men som vi på den tiden inte alls var vana vid. Fick han passningen på vänsterfoten när han positionerat sig för att använda högerfoten kom hårtorken direkt, satte han press på motståndarna och vi inte följde med i pressen fick vi i sanning höra detta direkt. Träning ut och träning in fortsatte det och vi tog inte alltid till oss informationen på rätt sätt utan blev istället psykade och i vissa fall blev vi lite osäkra och "sänkte" oss själva. Vi spenderade en hel del tid med att frustrerat snacka skit om honom efter träningarna när vi tillsammans tog våra cyklar och drog oss hemåt. Det var kommentarer i stil med:

"Vad vill han egentligen?"
"Han är SÅ jobbig, han slutar aldrig"
"Han gör mig till en sämre fotbollspelare genom att klaga sådär"

Men Dawidsson hade egentligen rätt hela tiden och han piskade "juniorspelet" ur våra kroppar sakta men säkert. Det blev alltmer uppenbart i takt med att vi växte till oss. Men till denna historia hör det till att jag, Tobbe samt Dawidsson hamnade i samma övning i tisdags på Kilen. Vi skulle varva två korta passningar med en lång. Det började bra och Dawidsson ställde sig i position för att använda högerfoten till en långpassning.

Tobbes passning gick till vänsterfoten.

Helt plötsligt såg jag tiden warpas tillbaka till 1998 och Tobbe var på nytt femton år och fick mottaga den obligatoriska avhyvlingen. Detta fortsatte under några minuter där Tobbe alter ego "den nervösa junioren" fortsatte att sprida bollarna till både höger och vänster och fick gång på gång höra detta från Dawidsson som alltid kräver precision i passningarna. Jag höll på att dö av skratt speciellt med tanke på samtalet vi haft för någon vecka sedan men höll det inom mig för att inte förstöra övningen. Efter att övningen var klar tog Tobbe ett snack med Dawidsson och förklarade att han tyckte att han sänks som spelare när han får den behandlingen. Dawidsson log och klappade Tobbe på axeln och sade:

"Jag skojade bara"

Tobbe blev ännu mer psykad.

Ses ikväll, gubbs!

/Anton Iniesta

Ja igår "offentliggjordes" det då till slut. Jag har tackat ja till ett jobb i Södertälje och styr kosan mot huvudstaden om mindre än en månad. Detta innebär såklart att jag och Donsö IS tvingas gå skilda vägar. För nu. Det är med blandade känslor jag tar det här jobbet. Jag är visserligen sugen på att röra på mig och jobbet känns kanon men det är inte utan sorg man lämnar Göteborg, sina vänner och speciellt sitt fotbollslag.

*****

Väldigt roligt att träna igår igen. Tyckte det såg rätt bra ut för att första träningen och alla gjorde sitt bästa för att impa på mr Lorca. Tycker Fernando verkar hur skön som helst. Att inte få spela för honom är väl "my loss" som man säger. Kunde dock inte undvika att tänka på Alejandro Fuentes Bergström.

*****

Stockholmsklubbar i division tre till fem som behöver en målvakt, hör gärna av er.

*****

Okej, det var coolt att Henry gjorde mål direkt i comebacken, men lugna er lite nu alla Gunnersfans i laget. Det var mot Leeds.

*****

Lånar rubriken från Jerrys tunga sång ur Galenskaparna & After shaves Stinsen brinner. Helt fantastisk låt från en lika fantastisk film. 

*****

Ordet på stan är att inte bara Johan utan även Kjellbäh' ska lämna för Partille. Personligen hade jag gärna sett Jimmy kvar. Med Johan borta skulle han bli en viktig kugge på mittfältet. Nu är jag väl inte i position att uttala mig men det gör ajg ändå. Brudgums-Petter och jag var på konserthuset för ett tag sedan och lyssnade på en magnifik Freddie Wadling. Döm till vår förvåning när vi träffade på just Kjellbäh' där, arm i arm med flickan hans. Barneystämpeln är nu helt borttvättad (även om han bar kostym). How the mighty have fallen.

*****

Galenskaprna kan det där med ö-bor ock.


//Erik

Det märktes att jag och Spaghetti var taggade när vi satt i bilen. Normalt sett är vi alltid lite utflippade när vi sticker från jobbet, mycket gap och skrik och sådär. Antar att vi behöver få släppa loss lite efter en hel arbetsdag av seriöst arbete, vi är ju trots allt relativt unga fortfarande (nåja), men idag låg det lite mer testosteron i luften eller vad man skall kalla det. Vi var lite som Spartanerna i "300", vid minsta lilla grej bröstade vi upp oss och svarade utflippat (fick mig att tänka på när Stewie använder anabola steroider i "Family guy". 

Vi var helt klart taggade och det blev inte bättre av att vi lyssnade på olika soundtracks till kända filmer. "Dangerzone" i Top Gun avlöstes av Hans Zimmers Gladiator-soundtrack för att sedan avslutas av tung hiphop á la Blade-trilogin. Tobbe hämtades upp och han blev förmodligen övertaggad med tanke på alla glidtacklingar han bjöd på senare under träningen.


Spaghetti plus 30 kg muskler

20 st spelare (dock 3 st spelare från Vrångö) möttes upp på träningen som inleddes med lite presentation av Fernando Lorca för att sedan gå över till uppvärmning samt spel för att Fernando skulle få "se på oss" som han kallade det. Spelet bjöd på blandat resultat med alla var vid gott mod och röjde på som de skall, första träningarna är ju alltid lite svåra, man är ju inte direkt i toppform varken konditionsmässigt eller touchmässigt.

Anders och Emil såg lätta ut och har hållt igång lite på egen hand. Marcus och Robert starka, Marcus får dock ta hand om sin kropp så att han inte blir skadad för det har vi inte råd med i år, kunde gått illa vid några tillfällen igår. Tobbe varvade mål med sedvanlig ADHD, något som alltid är jobbigt att möta. Kul att se "gubbarna" Dawidsson, Bagis, Höglund, Micke och AJD. Det höjer alltid nivån. 

Var befann sig Magnus F? Är han fortfarande på Bali? Saknade hans småfula och målkåta spelstil.

Ses på Påvelund på torsdag, gubbs.

Till sist:


Ren poesi

/Anton

Då är det äntligen dags, har krypit på väggarna den sista månaden. Imorgon börjar alltså försäsongen för DIS 2012 med en tisdagsträning ute på Kilen kl. 1815. Detta är alltid lite spännande i mitt tycke. Vilka ser bra ut och har hållt igång på egen hand? Vilka har nya skor (oddsen är låga på att Kjellberg kommer med ett par nya)?

Tränare?

Jag kan nu meddela att DIS har gjort klart med en ny tränare vid namn Fernando Lorca som senast kommer från Argo (eller var det Gårda?). Jag satt med en stund under Bagis möte med honom och fick direkt positiva vibbar, skön snubbe med bra tänk. Fernando kommer ursprungligen från Chile och jobbar som lärare samt operasångare (!).

Han kommer imorgon så det gäller att vara på plats för att visa vad man går för.


Fernando Lorca, mannen till vänster.

I övrigt får starten av 2012 mig att tänka på min första försäsongsträning med DIS seniorer, jag var väl ca 14 år och träningen var på Hedens plastgräs en torsdag klockan 17:30. Det var kallt men inte alltför mycket snö vilket var ett plus. Jag gick mest och smög på kanten och försökte att inte bli alltför "starstruck". Är det verkligen Magnus Johnsson (Davnert) som står i mål där borta? Hade väl inte alltför många touch under det avslutande spelet men vid spelets sista situation fick jag trots allt bollen i en tät situation och såg Viktor ute på kanten. Precis i samma ögonblick som jag passade small det till och allt blev under en mikrosekund svart och när jag vaknade till igen var jag mitt inne i sekvens av rullningar på marken som till och med en filmande italiensk diva hade varit stolt över. Vad hände egentligen, tänkte jag lite förbryllat.

Då såg jag Johan "Rylle" Rylander stå och smålé åt mig och förstod direkt vad som hade skett.

Han hade på sitt egna sätt hälsat mig välkommen till seniorerna. 

Ses imorgon, gubbs. Vad man är taggad!

/Anton