Stukat självförtroende når botten
Ja idag borde blivit dagen då vi vände på det...
Donsö - Kållered 0-1 (0-1)
Men det ville sig inte nu heller.
Christian
Robert Jesper Patrik Olof
Capov Anton Anders Emil
Sudo Mackan
Bänk: John Mikael
Hemmapremiär och allt därtill. Massa folk på läktaren. Grym inledning. Mycket spring i benen. En domare som tillät det mesta (vilket passar oss). Vi får dom i gungning och får blodad tand, kommer i våg efter våg. Kommer till en del hyfsade lägen. Bra kombinationsspel och alla är på gång, kort sagt. Men vi saknar lite killer instinct och målen kommer inte. Kållered kontrar in ett mål i 43:e, vi går in i halvtid och undrar vad fan det är som händer.
I ärlighetens namn säger vi inte så mycket i halvtid. Lite positionssnack, att vi ska köra på mm.
Första halvan av andra halvlek skapar vi tillräckligt för att få till en kvittering. Men vi avslutar avslut som skriker osjälvförtroende och är inte distinkta nog. Ett sketet mål och vi kan vända på detta. Men andra halvan av andra halvlek mojnar vi och förlorarinstinkten vaknar inom oss. Vi har legat i detta läget innan, det vill säga 1 mål upp. Och vet om att vi inte har lyckats vända på detta dom senaste matcherna. Vi blir desperata, stressade och frustrerande. Alla försöker slå den där perfekta passningen, ni vet. Vi överarbetar och tappar struktur. Vissa försvinner ur matchen med mera. Kållered krigar på varandra och lyckas hålla undan. All heder till dom.
Sammanfattning:
Vi är bra i första. Bra spel och pressar dom bra. Fin energi. Men lyckas vi inte ta tillvara på det så vänder det. Vi orkar inte spela med den energin i 90 minuter. När vi inte lyckas få någon belöning för det i första halvlek så låter vi dom straffa oss. Inget konstigt med det. Vi är inte såpass bra att vi kan köra över lag i en hel match. Men vi kan absolut ha lag i brygga en halvtimme. Men då måste vi göra mål. Matchen kommer ju jämna ut sig så småningom och då gäller det att ha en ledning åtminstone.
I andra halvlek så försöker vi allt vad vi kan för tillfället. Men jag tror att vi är tacksamma att försvara sig mot. Vi är ganska dåliga när vi jagar kvittering och ska hitta smarta, öppnande passningar mot ett samlat försvar. Samtidigt är vi lite vilsna i löpningar i anfallsväg när vi anfaller. Vet inte riktigt hur vi ska bete oss när någon kommer rättvänd på offensiv planhalva. Men samtidigt tycker jag vi skapar tillräckligt farliga lägen som mycket väl kan resultera i en kvittering. Men det var lite GFF all over again, dvs bra tryck men dålig skärpa.
Men nu är vårsäsongen över och cupen väntar. Hösten blir löjligt svår att lösa. Men vi får se hur det slutar. Åker vi ur så är det inte hela världen. Vi är fortfarande ett gott gäng som är lite för skadebenägna bara. Men vi kan spela en fin fotboll när vi är på humör och ostressade. Samtidigt ska en hel kull med juniorer in i laget. Kanske är div5 ett lättare alternativ för dom att slussas in i. Behagligare tempo och mindre press på resten av laget. Lite med avslappnat. Klarar vi oss kvar får dom kämpa på och ligga i för att ta plats. Jag vill ju gärna inte ner i femman. Det är inget roligt att åka ur en serie.
Men nu blickar vi mot cupen. Oldboysen är i final. Blaget slog ut Öckerö i skrivande stund. Och Alaget ska åka till Kneppla och knö och böka på en liten plan. Ska bli roligt och lite pressfritt. Får gå som det går ungefär. ska bli kul
